Gestaltning – inte lätt för en amatör som mig

Gestaltning är svårt

GestaltningDärför tog jag en kurs i gestaltning för några år sedan. Jag har tydligen glömt det mesta. Minns bara att jag var tvungen att låna någons ögon för att se den bild jag ville beskriva. Jag tyckte ändå inte att jag fick till något visa. Show, not tell.

Jag tog fram mina sparade kursbrev från Helena Siganders Deckarskolan om gestaltning. Det första jag fastnade för var ett par rader från Helena. (Helena kan det där med språk).

Dina verb – de svarta orden – är finemanga. De ger rörelser och fart. Läsarens fantasi ges en riktning.

Men – sedan lägger du på med adjektiv – beskrivande ord – och Läsarens bild ersätts med din bild ”hela tiden” så att Läsaren (i skallen) får revidera sin egen bild, i hög fart. DET kan bli jobbig läsning.”

Jag gick genast in i romanen om Carl Liv och ändrade inledningen som är en gestaltning men upplevde en känsla av … något. Något som fick mig att undra. (Det vore för skrytsamt att skriva tänka).

Gestaltningen, om man kan kalla det så, blev: ”Damm från ruiner vid sidan om gatan sattes i rörelse i en lek mellan ljus och skugga av varm luft som steg från asfalten.”

Från början ville jag ha fram att luften dallrade över gatans asfalt. Att dampartiklar dansade, virvlade eller svävade i den uppåtgående luften. Att partiklarna glänste i solstrålar men slocknade i skugga.

Min känsla blev att om jag gestaltar miljö får jag inte möjlighet att uttrycka något vackert eller dramatiskt som jag upplever eller ser i scenen. Detta blir till en konflikt.

Resultatet blev en liten ändring i meningen: Damm från ruinerna vid gatan virvlade och lekte i i solen, lyfta av varm luft från asfalten.

Vet inte om det blev så mycket bättre. men va fa… man är väl ingen Wilhelm Moberg precis.

Gestaltning – inte lätt för en amatör som mig
Tagged on:             

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

sjutton − 3 =

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

Hoppa till verktygsfältet